....var du tvungen att göra så att matte skulle skada sig?

Dessa hundar, man älskar dem otroligt mycket och man står ut med mycket, ibland är de mindre populära i ens ögon men man älskar de fortfarande otroligt mycket, nästan så hjärtat brister.

 

Fenna är sjövild, de som har träffat henne vet vad jag snackar om och hon är inte känd för sitt fina fotgående i kopplett trots att vi har tränat på detta sedan dag 1, och trots att hon har blivit 100 gånger bättre att gå i koppel så gör hon fortfarande sina s.k. "dödsryck".

 

Men vad är ett "dödsryck" då? Jo dödsrycket är riktigt härligt, man vet aldrig när det kommer och man kan aldrig vara beredd på det. Den lilla rödvita kan gå snällt i kopplett och nosa runt lite, inget konstigt med det men helt plötsligt kommer det..... den lilla rödvita räserräkan får helt plötsligt eld i baken som en röd snabb ferrari och helt plötsigt känner man nästan att hela armen slets av från kroppen, men när man kollar så jo då, armen sitter kvar otroligt nos känns det nästan som varje gång.

 

Att en liten hund på 10kg kan få sådan kaft är otroligt, jag har haft världens draghund till husky i mitt liv och hon drog runt en utan problem men Fenna tar att "dra i kopplett" till en helt ny nivå, dödsrycket handlar om att starta från 0 och komma upp i 180 på en millisekund så inte matte hinner med.

Har dödsrycket någon funktion? 

Inte vad jag har kunnat hitta, Fenna gör sitt dödsryck sedan är hon nöjd, varför hon gör så har jag inte riktigt kommit underfund med ännu trots att jag har några idéer varför.

 

Sedan i Februari har jag själv gått och haft ont i axeln och nacken, axeln gjorde till och med ondare än min skadade armbåge som nu ska operas om två veckor. Jodå din lilla rödvita räserräka, matte har tydligen fått en luxation i nyckelbenet, att du är boven i dramat men det vågar jag inte säga till dig, du är bara lite vild och har kanske lite egna tankar, du vill inte vara dum men du kanske har lite eld i baken trots allt?

 

Nu får både du och matte en läxa, vi måste tillsammans lägga fokus på dödsrycken så du kanske lär dig att de är väldigt onödiga. Matte måste nu gå med midjebälte, höger arm får inte användas på 3v, det är ju bra eftersom jag opererar vänster arm om 2v där jag ej får använda armen på över 2 månader.

 

 

Mycket har hänt sedan jag senast skrev och en hel del saker händer i mitt liv nu, och fantastiskt nog är det nästan bara positiva saker som händer just nu.

I slutet av Mars drog jag till Sydafrika 3v tillsammans med några klasskompisar där vi volentärarbetade i ett djurreservat, annorlunda och en väldigt mäktig upplevelse!

 

Hundarna fick båda lite semester från varandra, Corinne fick stanna hemma och hon har tyckt att hon har levt ett prinsessliv, all uppmärksamhet har varit på henne och hon har inte haft någon jobbig Fenna efter sig. Corinne var den hund jag väldigt orolig över, hon har väldigt lätt kan bli deprimerad med enligt min familj så var hon faktiskt väldigt glad över att vara ensamhund ett tag.

 

Min lilla röda räserräka fick åka till uppfödaren och umgås med sin mamma och sina halvsyskon lite, jag har tyvärr glömt varje gång att ringa uppfödaren för att höra mer hur det gick och vad hon tycker om Fenna så det måste jag ta tag i.

Men jag vet i alla fall att det har gått bra och att Fenna har trivts bra och hon avgudar nästan lite sin ena halvyster Anya. Lilla Fenna

gick även lika fint i kopplet där som hon gör hemma vilket är inte alls, Fenna är överallt i kopplet vilket vi tränar på konstant bokstavligen, att en liten hund på 9kg kan vara så jobbig i kopplet förstår jag inte, Sheila min stora vackra husky som idag inte är vid livet drog en hel del men jag tror nog att Fenna tar "dra i kopplet" till en helt ny nivå.

 

Hundarna och jag har även varit ute på lite hundiga äventyr, långprommenader tillsammans med hundkompisarna är ju alltid mysigt. :)

Vi tränar också för fullt inför alla Naturbruksgymnasiums HUND SM, just nu står jag och velar vilken hund som ska med men det får vi se vem det blir.

 

Mitt i allt detta sedan jag kom hem har allt gått med raketfart, jag kämpar med skolan och pluggar för fullt inför slutproven som suger musten ur en, men snart så! Snart har jag tagit studenten och får tänka på annant istället.

 

På någon höger har jag även lyckat skaffa mig en egen bostad så den 20,e Juni får jag nyckeln till min helt första lägenhet.

Men tyvärr är det troligen bara jag och Fenna som flyttar, som det ser ut just nu kommer Corinne stanna kvar hos mina föräldrar men jag kommer fortfarande se henne varje dag, vi alla har insett att hon tycker Fenna är väldigt jobbig och att hon inte fullt ut trivs att ha Fenna hemma.

När Fenna var borta i nästan 3v var Corinne som en helt annan hund, hon var gladare och vågade ta för sig lite mer här hemma och därför har vi beslutat med att Corinne får stanna kvar för att se om hon helt enkelt trivs bättre själv.

 

 

 

I skogen där vi oftast går i om dagarna vet jag att det finns en hel del människor och hundägare med sina hundar som rör sig om kring där i skogen, därför väljer jag just nu att ha den lilla rosa säkerhetslinan på Fenna då jag vet att vi inte har en 100% inkallning än, sedan rör det sig mycket djur ute nu när det är vår och då känns det ganska skönt att ha linan på om något skulle hända.

 

Idag ute i skogen när vi var ute och skruttade lite märker jag plötsligt hur Fenna spänner kroppen, stannar och "fryser sig själv". Jag tittar och hittar till slut vad Fenna ser, en vit liten hund springandes med nosen i backen. 

Automatiskt började jag försöka få Fenna på andra tankar med hjälp av lite kontaktövningar, men såklart hör jag en förtvivlad matte ropa på sin lilla vita hund som inte alls hade lust att komma tillbaka till matte.

 

Hunden bestämmer sig för att närma oss och Fenna sitter tyst vid mig, lugnt för en gång skull. Som tur bestämmer sig den lilla vita hunden att stanna men stod kvar och tittade på oss, efter några minuter *äntligen* dyker en flåsig hundägare upp som hade blivit tvungen att gå upp för ett litet "berg" för att få tag på sin lilla vita hund som tycker inkallning är onödigt.

 

Jag berömmer Fenna med massor av godis, hon klarade situtationen galant och den andra hundägaren kopplade sin hund.

Hundägaren med den lilla vita hunden tittar på Fenna och pekar på linan som Fenna har släpandes efter sig och utbrister "Oj vad är det där för något? Kan din hund inte vara lös?", i mina öron lät frågan väldigt rolig då hundägarens hund hade precis tagit sitt eget race och struntat totalt i ägaren trots att hundägaren ropade flera gånger.

 

Jag tänker för mig själv i mina egna tankar att det kanske är en sådan lina hundägarens hund skulle ha eftersom den inte visade något större intresse att komma tillbaka.

Jag förklarade att jag har inte en 100% inkallning på min hund och för att visa respekt för andra väljer jag då att ha en lina på min hund, i så fall något skulle hända.

 

Hundägaren började glatt prata på om sin vita lilla hund och tänkte nog inte alls på att jag var smått irriterad, att hundägaren inte uppfattde den lilla piken jag gav var lite otroligt, men sedan fick jag allt veta!

Den lilla vita saken är jättesnäll och är en unghund, de gör ju lite som dom vill ibland dessa små unghundar, trottsålder kallas det också tydligen. ;)

 

Tja, det är ju inte så att man själv har en ettåring i snöret som ibland har lite egna tankar på hur saker å ting ska gå till. Även om denna hund är snäll enligt ägaren känns det fortfarande inte kul med en lös hund som inte vill lyssna och drar sitt eget race.

 

Jag personligen känner bara att om man inte har en någorlunda bra inkallning, snälla använd en lina och träna på inkallning, eller åtminstånde kanske försöka hålla sig på ett inhägnat område om inkallningen inte sitter och om hunden har lite egna tankar.

 

Det finns faktiskt andra människor och djur som man bör visa hänsyn till.

 

Jag skulle nog kunna säga nu att det är vår ute, när Corinne inte behöver ha täcke längre är det minsann vår ute!

 

Dagarna tickar på ganska bra just nu, Fenna och jag tränar just nu mycket kontakt mellan oss som team för att få henne att slappna av i jobbiga situationer som hundmöten i koppel, jag kan nog räkna med att vi faktiskt har klarat av 5 hundmöten på senaste tiden utan större reaktioner sedan jag började lägga om fokusen, sänka kraven på oss och bara försöka ha kul tillsammans.

 

I Tisdags åkte vi iväg med Corinne till ReDog i Västerås för ett återbesök med veterinär och hon är här med friskförklarad! Jippiieeee Tjooohoooo!!

Vi har valt att fortsätta med vattentrasken, laser och vibben men nu får hon även börja sättas igång igen med Agilityn, vi ska även försöka oss på att cykla men Corinne rör sig helst inte mer än vad hon behöver och springa bredvid eller dra cykel har inte hört till favoriterna tidigare. ;)

 

Corinne och jag jobbar just nu även på Lydnadsettan! Om ca 2 månader är det Skol SM i Hundsport och jag har bestämt mig att troligtvis starta Lk1 med Corinne, hon har fina grunder men det finns vissa saker som behöver tränas lite mer på än andra.

Vi tränar även Rally för fullt nu då vi även ska tävla Rally, Rally är en gren som passar Corinne väldigt bra där man kan få hur mycket pepp som helst från matte, men det är nog inte Corinne som behöver träna Rally utan matte som är rena virrpannan inne på rallyplanen. :)

 

Corinne har även hunnit bli hela 6 år! För nästan exakt ett år sedan trodde vi aldrig att hon skulle få bli äldre men idag är hon frisk och kry. Hon är pigg, glad och säger sällan nej till ett träningspass!

 

Om 1,5 vecka åker jag till Sydafrika och lämnar hundarna hemma, eller ja.... Fenna åker till sin uppfödare där jag vet hon kommer trivas vilket känns tryggt för mig. Sedan lilla Corinne, hon får stanna hemma och ta lite semester från Fenna vilket jag tror hon uppskattar då Fenna har varit mindre rolig under sitt löp, Corinne har nämligen varit Fennas "juckoffer". :)

 

Min lilla Räseråtta Fenna fyller idag ett helt år! Tiden har verkligen gått fort och hon har verkligen växt när man tittar tillbaka på bilder!

 

Som jag har varit nervös inför denna dag, under en hel vecka har jag drömt marddrömmar om denna utställning! Allt från att glömma hunden, stamtavlan och har kommit till helt fel ställe! ;)

 

Dagen innan var jag inte alls peppad för fem öre tack vare min nervositet men med lite snack med Fennas uppfödare skärpte jag till mig lite och tränade på att bara slappna av, vi åker iväg för att ha kul och att Fenna ska tycka det är kul, allt annat är bara en bonus. :)

 

Jag är otroligt stolt över Fennas presentation och hon hade mer fokus på uppgiften än vad hon hade på Hundmässan - Stora Stockholm, då tyckte hon att det var lite för kul och var sjövild i ringen, men idag sprang hon fint utan större problem och ställlde upp sig så fint och hade inga problem med att domaren tog på henne, duktig Fenna!

 

Efter några varv i ringen eftersom jag sprang fel hela tiden då jag var så nervös och inte hörde ett dyft, det slutade med att Fenna blec bästa juniortik där hon även tilldelades Excellent och Ck!

Roligast var nog endå finalen bland alla tikar, Fenna slutade som 2,a och fick där även ett r-cert, lite häftigt att Fenna kom 2,a då hon faktigst var yngst bland de alla fina äldre tikarna. :)

Jag är även mycket nöjd över Fennas fina kritik som vi fick med oss hem.

 

Flera Miltassias hundar visade framtassarna idag och det var verkligen en bra dag för alla Miltassias hundar som deltog. Grattis!

 

Idag kom en leverans från Foderboxen med en låda Mush Vaisto Barfkorvar till Fenna, det åkte även med en hjortnacke som hundarna ska få mumsa på när de fyller år vilket är ganska snart.

 

Jag har testat Mush's korvar för ett tag sedan och jag var väldigt nöjd med dem, de tog mindre plats i frysen än deras stora 3kg påsar med bullar, så 8kg Mush Barfkorvar ska räcka till Fenna när hon åker till uppfödaren och spenderar sina tre veckor där när jag är i Sydafrika och jobbar, Corinne stannar hemma för den som undrar och tar tre veckors semester från Fenna. ;)

 

Fenna började nu i veckan löpa vilket blir hennes första löp, eftersom hon har velat förbli "liten" lite längre än sina syskon trodde jag att vi skulle hinna med Fennas röntgen och blodprover men icke sa nicke, Fenna hade helt andra planer vilket gjorde att vi nu får skjuta upp röntgen ett tag.

 

Första dagarna var Fenna helt tokig, orolig och hade väldigt svårt att slappna av. Corinne har också blivit Fennas nya "juckoffer" och Corinne som alltid låter Fenna hålla på trots att Corinne inte uppskattar att bli juckad på. Som tur höll det bara i sig de två första dagarna och Fenna har nu börjat "landa" lite mer.

 

Det har faktiskt inte varit så här lugnt här hemma sedan Fenna flyttade hem till oss, den lilla räserråttan har nu växlat ned lite och har blivit betydligt lugnare, för stunden i alla fall. ;)

Ute är det dock full fart och nosen går i högvarv, två koppel har Fenna lyckats göra sönder just för att hon är helt crazy just nu och hon passade även på att slita av mattes armar (dum matte som inte bältet att färsta kopplet i) när hon endå är i farten.

 

När vi väl kommer hem lägger hon sig nästan pladaskt på golvet och sover, sova som Fenna har tyckt sedan hon kom är väldigt onödigt eftersom man kan hålla igång hela tiden och hitta på jätteroliga saker. 

Gladast av oss alla är nog Corinne över att Fenna är lite lugnare nu, Corinne får numera sova ifred utan att behöva ha en jobbig skitunge efter sig. :)

 

Idag var det dags igen för Corinnes rehabträning, hon har nu varit på besök fyra gånger hos ReDog Eskilstuna, alla dessa gånger har hon fått laserbehandling samt vibb-behandling.

Sedan är det lyx varje dag nu mera, massage, stretching och viktmanschetter på, dock så har jag lyckats tappa bort dom på något vis otroligt nog så vi får se om de vill komma fram igen....

 

Men under en kort tid har hon faktiskt blivit mycket bättre men det är en lång väg kvar innan hon är bra i kroppen, man kan fortfarande känna muskelspänningar i ländryggen samt i ena låret. Här hemma märker vi en hel del förändringar hos Corinne, kanske inte kroppsligt men humörmässigt.

 

Hon är ingång hela tiden (trots att hon vet att hon måste vara still och ta det lugnt ;) ) busar med Fenna för full rulle, ute så hör hon ingenting hon som vanligtvis är som ett plåster och lyssnar för minsta lilla men just nu har Corinne viktigare saker för sig än att lyssna på matte, några Whippetryck har hon också lyckat att få till vilket är ovanligt hos Corinne.

 

Det är otrolgit intressant att se att hon är så mycket gladare och "på" redan nu trots att hon inte är 100% och det kommer ta ett tag innan hon ens blir det, men det är så härligt att se att hon har fått tillbaka sin glädje igen vilket får mig att längta lite Agilityplanen med Corinne men det kan vänta.

 

Idag var det då dags igen och Corinne sprang raka vägen in för att få lite "lyxbehandling", lika glad var hon inte när hon var tvungen att kännas igenom först innan allt mysigt började.

Som jag tidigare nämnde kunde man fortfarande känna att hon var stel och hade ont i ländryggen men det var mycket bättre, höger bak var bättre men hon var fortfarade lite stretig på höger.

 

Som tur tog det inte lång tid innan hon fick sin laserbehandling som Corinne tycker är så mysigt.

Idag blev det även Corinnes första gång på vattentrasken, hon var inte glad över att bli blöt men accepterade det efter lite godis och uppmuntran.

Idag blev det bara 5min skritt i vattentrasken men hon lyfte och belastade alla fyra ben bra så vi får se hur det blir till nästa gång.

 

Som avslut blev det vibbplattan till Corinnes stora förtjusning. 

 

 

TuggMästaren, min absolut favrotibutik på nätet när det kommer till hundgodis och hundtugg.

För några dagar sedan insåg jag att vi hade lite snålt med hundtugg här hemma som hundarna får när de är ensamma hemma, hundtugg när matte inte är hemma funkar även som "räddning" till våra lister som Fenna snyggt har tuggat sönder.

 

Jag hade tur att det var kampanj på Rauh, detta är dom enda råhudsbenen jag faktiskt köper till mina hundar, sedan råkade jag även klicka hem blodpulver, MSM, Laxpasta från Trixie och några provpåsar av Standardts hundfoder som jag ibland använder som hundgodis.

 

Mycket nöjda och glada hundar har jag här hemma, galdast var nog Corinne för hon är en riktig liten gottisgris. :)